Det borde vissa gjort för längesen. det går inte att hålla på så här. jag blir så otroligt besviken på vissa människor, det borde inte vara så svårt att bara ge dem fingret och fortsätta som vanligt. För jag ska väl inte behöva lida i all framtid för ett misstag som jag begick för ett år sedan och mer ändå. Eller är det rätt? Jag kan på lång väg se avundsjukan lysa igenom dig. du vill också leva, på riktigt. du vill inte leva ditt låsta liv som går ut på att följa normen och göra alla nöjda. Du är svag, och ensam. det vill du inte heller. Mycket av det som jag har är en dröm för dig. är det därför du försöker förstöra? När jag väl lyckats och har "segrat" efter allt helvete jag har haft. Hur har du hjärta att misstro och försöka förstöra. Jag klarar mig mycket bättre utan ditt tjat. Och du måste acceteta att vi inte är lika, inte de minsta egentligen. du har ingen rätt att klanka ner på mig och ställa till med en scen för att vi inte har samma intressen. Du tycker att jag ska byta ut ett intresse som jag prioriterar högt mot ett som jag tycker att jag lika gärna klarar mig utan.. enbart för att är det högst prioriterade i din värld. hur schysst är det egentligen? vi kan träffas ändå och göra saker, fast det blir inte lätt med tanke på olikheterna.och du står fortfarande fast vid att vi är lika. jag kommer aldrig passa in i samma "fack" som dig, jag skulle hellre dö än att tillhöra något så lamt och konservativt. Jag ser livet och världen ur ett helt annat perspektiv. jag skulle aldrig leva efter någon annans önskningar som du, jag anser inte att man borde ta avstånd från personer som råkar ha en diagnos. Jag tar inte avstånd från folk som avviker, jag anser inte att min partner måste ha magrutor, se ut som David beckham och matcha med dina och samhällets 10 000 krav. bara för att man är samhällskritisk och rebellisk är man ingen terrorist, jag vänder ingen ryggen för att den haft de svårt, jag kollar inte snett på någon som väljer att dölja sig bakom flera lager tyg. jag tycker inte att det är det minsta coolt att supa. Jag är ganska pk. och jag har inget speciellt stort intresse av och passar inte särskilt bra med folk som är "perfekta" enligt normen. Så var i helvete är vi lika..? och hur kan du ens tänka tanken på att försöka få mig att bli mer som dig. jag ser din världsbild som näst intill absurd..
Kommentera