

Dagen va i alla fall rätt fin.
Nu är det snart en ny vecka.
Jag har lyckats bli sjuk, så jag får se hur mycket av det jag planerat att göra som kommer bli av. ska i vilket fall ta mig till arbetsförmedlingn imorgon. Hej å hå. ><"


Varför inte hata det som är värt att hata, fråga istället för att anta och snacka istället för att slänga ur sig massa påhopp..
Jag förstår inte detta, jag förstår inte hur vi någonsin ska kunna uppnå det perfekta samhället med alla dessa människor kring oss. de vill bara ha konflikter. får de de vill de ha mer, nej, de ska ha mer..!
Människor som inte har något bättre at göra om dagarn än att konspirera om människors liv. Små skitsaker. ingen ser helheten, bara småsaker. Och kritiken och fördomarna haglar.
Har blivit misstagen för att vara både det ena och det andra den senaste tiden, och i samband med ett inlägg om asylrätt flög det in anklagelser om att jag är rasist.
Min andra reaktion ett tag senare, vid mer efertanke blir jag så ledsen. Jag tycker synd om dessa människor, vilket jävla liv de måste leva. När de gör valet att leta fel hos någon och tramsa sig istället för att säga någoting vettigt och vara en god kamrat.
Antingen är dessa människor nazister, eller så är de bara helt slutkörda i skallen.
Jag skulle så gärna vilja prata med dom på riktigt.
Kanske ge dem ett annat perspektiv att se på saker ifrån. och kanske till och med ha en rätt trevlig stund.
Firade dessutom et halvår med Benjamin.
Så jävla grymt!






















Jävla idioter säger jag bara. Vad tänker ni när ni svär åt den ni påstår er älska? vad tänker ni när ni höjer näven mot era fruar eller flickvänner? Vad tänte du när du var otrogen mot hen som verkligen gjorde allt för dig?
Vad tänker ni med när ni ser erat förhållande rasa samman framför era ögon?
Varför vaknar ni inte upp och gör någonting? Snälla!
Vad tänker hen som precis smällde igen dörren till sin gråtande unges sovrum?
Vad tänker hen som häller upp ännu ett glas sprit trots att barnet sitter brevid och gråter.
Vad tänker ni med när ni raserar era liv, liv som kunde blivit något vackert.
Vad tänker makthavarna med när dom utvisar människor till döden?
Vad tänker den personen som skriver på pappret om att småbarnspappan ska åka till irak och bli hängd.
Det är dom som håller ihop, trots att livet är hårt och de inte vet hur framtiden kommer se ut så håller dem hårt i varandra. De tar vara på den tiden de har tillsammans, de visar riktigt kärlek.
Där förekommer inga slag och förtryck, trots den dagliga ångesten så hörs inga skrik.
De är räda om varandra.
Så som alla borde vara.
Men istället så behandlar ni varandra såhär...
Vilka är de egentligen som borde utvisas?
Säg mig, vilka är det mest rätt att köra ut?
Är verkligen den irakiska pappan med en lycklig familj de lämpliga offret för eran idioti?
Har ni aldrig tänkt tanken på att slänga ut ett gäng hustrumisshandlare? Eller några våldtäktsmän?
Jag frågar er, ni med makten som beslutar om dessa människors liv?
Vem borde egentligen värderas högst?
Det förekommer varje gång på tåget när det sitter två ungar och bråkar om en Ipad. Föräldrarna eller föräldern är förtvivlad över det jävla livet ungarna håller och de andra resenärerna suckar och skruvar upp volymen på sina Ipods eller telefoner.
Detta ser jag dagligen, antingen på tåget, på stationen i väntan på tåget, på bussen. eller någon liknande plats. Alla föräldrarna ser lika besvärade ut.
Det jag verkligen inte kan förstå är hur en som förälder kommer på tanken att sätta sig ner med sitt barn och visa dem sin teleon och ipad och ladda ner diverse målarprogram och spel och visa ungarna hur det fungerar. Varför inte bara köpa ett gameboy eller liknande till ungarna, då kan de dessutom få varsitt. Det fungerade hur bra som helst när jag var liten, och jag hade inga som helst funderingar på att gnälla. Jag hade bara ett spel till mitt gameboy minns jag, och det var inte det roligaste heller, men det var i alla fall någonting att sysselsätta sig med, och det var jag jävligt nöjd med.
Då tycker jag att dagens ungar borde vara det också.
Om föräldrarna står fast vid att deras telefoner bara är telefoner och inga jävla spelmaskiner så kommer ungarna att tro det, i alla fall tills de börjar skolan och får se sina kompisar spela på sina telefoner.
Då sparar man i alla fall några år av lugn på det.
Vafan är problemet?
Det är fan inte snällt.
Färgade också om håret, blev ändligen av med den hemska utväxten!
Planen va att färga tillbaka det röd gula, men det blev en spontan ändring på det, så nu är jag turkos! Med lila lugg med mörkblåa slingor. Galet najs tycker jag !
Resten av helgen har vi inte gjort ett piss, tagit det väldigt lugnt och typ.. sovit!
höh!



Black Anemone på KFUM i Jönköping.

Nu har klockan blivit över 12 igen. Jag ska gå och lägga mig och hoppas på att jag vaknar utan halsont och feber imorgon så jag kan gå till praktiken och faktiskt göra det jag ska.
Efter det blir det att hämta vovven och mina nya vegankängor som kommit med posten. Så himla härligt!
över ett års längtan efter dom, nu är dom snart mina på riktigt!
Det blir så när en är fattig, det tar ett tag innan man kan köpa nya saker som är lite dyrare, men när en väl har sparat ihop till det är de så jävla härligt :')
Som många av er säkert redan vet så var SVP (Svenskarnas parti) i Jönköping igår. De gick runt och skrek ”Stolt Svensk, nationalist” och något i stil med ”Svenska jobb åt svenskarna”
Vi var tydliga med att visa att nazister inte är välkomna i vårat samhälle.
Det blev ett himla liv och extremt mycket övervåld från snutarna som mer eller mindre duschade oss i pepparspray och försökte slå halvt ihjäl oss verkade det som.
Jag klarade mig lindrigt med pepparsprayade ögon två gånger, duckade för en batong som jag annars hade fått i skallen och blev sedan tagen av snuten och utkörd med ett tjugotal andra ut i helvetet. Men många av mina kamrater blev både slagna med batonger och överridna av polishästar.
Det är sorgligt att se snutar stå och skydda nazister, det skrämmer mig verkligen. Vart är vårat samhälle på väg? Fyfan….
Något som däremot var helt underbart att se var solidariteten som flödade runt oss, det tog inte långt tid när man fått pepparspray i ögonen tills någon kom med vatten och sköljde ens ögon. Helt underbart verkligen. Alla hjälptes åt, även fast väldigt många inte kände varandra. Det värmer verkligen att se sånt. Det är ett sånt samhälle vi vill ha!
Idag är vi nog alla lika trötta och ömma i kroppen.
Tur för mig att jag fick sluta tidigt från praktiken, nu är jag på väg hem och ska chilla galet med Benjamin.
Laga god mat, städa, tvätta, diska, och käka chips å kolla film står på schemat idag. Helt perfekt!


Det är exakt två timmar tills vi sa samlas utanför kulturhuset och tillsammans gå till Erik Dahlbergsgymnasiet där mötet kommer att hållas. Idag är den dagen då vi troligtvi kommer att få ett besked om att vi ska slängas ut från vårat hus. Vi allihopa som varit där så länge. Vad kommer hända?
En kamrat som nu befinner sig i Sydney skrev nyss såhär " Nu sitter jag som sagt på andra sidan jorden och är livrädd att kommunen ska ta ifrån oss vårt hem, som vi har gett tusentals liter blod svett och tårar i att bygga till att vara den plats som det är idag."
Och det är precis så det är, vi alla har lagt ner så mycket på detta hus, vi har kämpat tillsammans, vi har alla fått så otroligt mycket nya vänner i detta huset. Snälla, låt oss bara vara ifred!
Jag kan inte se en framtid utan kulturhuset, det är tack vare det huset som jag och många andra blivit dem vi är idag. Jag hade aldrig varit den jag är idag omd det inte vore för kulturhuset, mer än halva min bekantskapskrets har jag träffat på kulturhuset. Flertalet gånger då jag funderat på om det verkligen är värt att leva har jag tittat tillbaka på bilder och tänkt på alla fina minnen från huset. Ja, det är helt klart värt, beslutet är enkelt, det är inte dumt att leva för kulturhuset, det är en väldigt bra idé.
Och utan allt stöd och all hjälp som jag fått i mina dagar av underbara kamrater i huset, utan de vet jag inte vad som hade hänt med mig. Utan alla härliga stunder i huset vet jag inte om livet hade varit så soligt.
Vi ska fan ha kvar vårat jävla hus, ta inte ifrån oss vårat hem jävla borgarsvin!
Nu klarar jag inte av att skriva mer, ögonen tåras och ag vet inte vad jag ska göra. Jag är nervös, och framförallt jävligt rädd.





Imorgon tas det slutliga kommunbeslutet. Det är nervöst vill jag lova.
I Kulturhuset får vem som helst prova sina vingar, eller vid behov en förutsättningslös andra chans. Känslor och gemenskap tillhör vardagen, kan det värderas i kronor och ören?
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2345&grupp=13700&artikel=5515403
Ett litet nedslag i verksamheten som inte (för en gångs skull) handlar så mycket om kommunala utredningar och politiska processer:
http://www.jmini.se/nyheter/9197/nyfiken-pa-krishian-romeda-pa-nyfiket
Idag skrev även Expressen om kampen om Kulturhuset,De har även intervjuat Mats Green och besökt Kulturhuset Spira.
http://www.expressen.se/kultur/hus-i-helvete/
Det är som en gammal grammofonskiva som hakat upp sig att lyssna på debatten i Studio Ett Sveriges Radio mellan Anna Mårtensson (FP) och Ilan De Basso (S).
Vem blir den första att ställa frågan till politikerna: Vilka är det som inte är välkomna i Kulturhuset idag?
"Ah, men för fem, tio, femton, tjugo, fem år sedan då..då..."
visst...
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5513600
Hjälp oss att sprida historien om moderaten Mats Green vill stänga ner det ideelt drivna Kulturhuset, Jönköping! Aftonbladet skriver i ett helsidesuppslag idag om bakgrunden, turerna och motiven bakom. På torsdag, 25 april, tar Kommunfullmäktige ett avgörande beslut om Kulturhusets framtid. Hjälp oss att stoppa det! Kopiera länken och sprid på alla sätt.. Dela, sprid, twittra, SMSa, maila, prata om det..
Vi kan ju inte uppmana folk att kopiera artikeln och klistra upp över hela stan... men...
http://www.aftonbladet.se/kultur/article16644135.ab
Har fixat med bilderna och skickat in dom. Också fixat ett skolarbete och skickat in det. Känner mig nöjd. Mycket mer energi har jag nog inte idag.
Imorgon börjar jag vid 10 och ska fota två människor inom två timmar. sen ska jag försöka få tag i människa nummer tre och ta en bild, ska också skriva klart två av mina repotage och demonstrera klockan 4. Innan det ska jag ha hunnit gå till skolan och försöka fiska upp ett gäng praktikkort.
Det blir en del att göra.
Nu ska jag se om jag kan lägga ut en korsett och en piké på nätet, har jag tur så vill någon ha det och jag kan få tag i pengar att beställa nitar för. winwin!
Sen ska jag gå ut å gå en långrunda med Minnie om det inte regnar förjävla mycket. och snacka med Benjamin under tiden. förhimla fint!
